Nördfavorit – Marguerite St. Just

5 Aug

Marguerite i en bokillustration.Året är 1792. Den franska skådespelerskan och charmanta societetsdamen, av många kallad ”den smartaste kvinnan i Europa”, Marguerite St. Just bor i England och är likt många andra engelsmän fascinerad av berättelserna om en mystisk man endast känd som ”Den röda nejlikan” (på engelska ”The Scarlet Pimpernel”, det är möjligt att ”nejlika” egentligen inte är rätt översättning av blomman i fråga). Denne brukar tillsammans med sina kompanjoner i ”Den röda nejlikans liga” titt som tätt resa till Frankrike, och med listiga planer hjälpa franska adelsmän att fly landet, då den franska revolutionen just då pågår, och blåblodiga herrar och damer riskerar att avrättas i den fruktade giljotinen. Ingen vet vem den röda nejlikan egentligen är, då han de få gånger han setts alltid varit utklädd till andra personer, som en del av hans djärva planer. En sak är dock Marguerite säker på: Han kan definitivt inte vara hennes make, den stilige men smådumme slöfocken till engelsk adelsman vid namn Percy Blakeney. De som kan sina superhjältar vet nog hur denna historia kommer att sluta…

Baroness Emma Magdolna Rozália Mária Jozefa Borbála "Emmuska" Orczy de Orci

Och saken är ju den att boken Den röda nejlikan, en adaption av pjäsen med samma namn, skriven av Baronessan Emma Orczy (hennes namn är egentligen betydligt längre) och publicerad 1905, brukar anses vara en av föregångarna till den moderna superhjälten, åtminstone i den meningen att den handlar om en hjälte med en hemlig identitet som ingen anar då denne verkar vara allt annat än hjältemodig. Men titelns hjälte kan egentligen inte jämföras med sina efterföljare på många andra sätt, då han inte har någon färgglad kostym (bara sina förklädnader), och han besegrar inte bovarna genom att slåss mot dem utan genom att överlista dem och alltid ligga ett steg före. Och han är egentligen inte bokens huvudperson heller, den utspelar sig helt och hållet från Marguerite St. Justs perspektiv, och nejlikans förehavanden skildras bara i en kort episod i bokens början och i dess final, när Marguerite listat ut hans identitet.

Julia Neilson som Marguerite i den ursprungliga uppsättningen av pjäsen.Marguerite är dock själv en intressant karaktär på flera sätt. Hon känner sig kluven inför den revolution som pågår i hennes hemland, då hon själv inte är en adelsdam, och håller med revolutionärerna om att alla människor borde ha samma rättigheter och möjligheter som adeln, men samtidigt ogillar hon definitivt att de, för att citera Hasse Alfredson, ”hugger huvudet av folk som limpskivor”. Hon har också en mer personlig anknytning till revolutionen då hon i ett försök att hämnas en oförrätt från en adelsdam oavsiktlig skickade dennas familj till giljotinen, vilket hon nu bittert ångrar.

Relationen till maken är inte heller särskilt lycklig. Hon kan när boken börjar inte dra sig till minnes varför hon ursprungligen blev kär i Percy. Ja, han är ganska stilig och hon tycker om hans fascination för hästridning, men i övrigt verkar han vara en ytlig dumskalle som kommer med fåniga små skämt och lustiga rim, till exempel den lilla dikten om bokens titelperson:

We seek him here, we seek him there,
Those Frenchies seek him everywhere.
Is he in heaven?—Is he in hell?
That demmed, elusive Pimpernel.

"Mr. and Mrs. Blakeney" från serien The League of Extraordinary Gentlemen.Samtidigt som hon föraktar honom känner hon dock att han också föraktar henne, då han fått reda på hennes mörka hemlighet om hämnden på adelsdamen. Om han bara kunde förlåta henne för det så kunde kanske deras äktenskap räddas… På detta sätt går boken faktiskt en aning djupare ner i konceptet om hemliga identiteter än många senare superhjältehistorier, då vi får en insikt i den smärta som Marguerite måste genomleva eftersom hon inte vet sanningen. Det är kanske egentligen inte helt schysst av en hjälte att låtsas vara en helt annan, mindre trevlig person för sina närstående.

Merle Oberon som Marguerite i en filmatisering från 30-talet.Boken skildrar inte bara Marguerites upplevelser utan beskriver också ingående hennes känslor, så att vi ska förstå hennes kluvenhet och hennes olycka, och den oro hon känner när konfronteras med bokens skurk, den franske ambassadören och dedikerade revolutionären Armand Chauvelin. Denne har sett till att hennes bror blivit tillfångatagen, och hotar med att han kan bli avrättad som förrädare om inte Marguerite hjälper till med att lista ut den röda nejlikans sanna identitet. Även här känner hon sig alltså kluven. Till en början, när hon inte känner till nejlikans identitet, bryr hon sig dock mer om sin bror då hon antar att den mystiske hjälten säkert kan klara sig. Det är först när hon inser vem som döljer sig bakom nejlikans namn som hon fattar att hon hamnat i en fruktansvärd situation, då hon måste välja att bedra en av två män som står henne nära.

Jane Seymour som Marguerite i en filmatisering från 80-talet.Marguerite är dock även en handlingskraftig person, vilket hon visat prov på när hon med list lyckades hitta ledtrådar om nejlikan och hans liga som hon ger till Chauvelin. När hon inser att den diaboliske fransosen är på väg att fånga den intet ont anande hjälten reser hon själv i hemlighet till Frankrike, och gör sitt yttersta för att varna nejlikan och samtidigt be denne att rädda hennes bror. Det blir en äventyrlig resa där hon ofta visar stort mod och rådighet, även om det till slut visar sig att nejlikan, som vanligt, ligger ett steg före skurken.

Asuka Tono som Marguerite i en japansk teateruppsättning gjord av Takarazuka Revue.Orczy skrev fler böcker om den röda nejlikans äventyr, men jag har inte läst dessa. Jag vet dock att Marguerite fortsätter att medverka, och att hon till och med tas upp som en medlem i nejlikans liga. Det tycker jag hon har gjort sig förtjänt av, och hon bör vara en nördfavorit inte bara för att hon kan sägas vara en föregångare till ”superhjältens flickvän”, utan även för att många av hennes efterföljare kunde göra gott i att ta lite inspiration från henne och vara mer deltagande i hjältens äventyr. Hade det inte varit intressant med fler historier som utspelar sig från samma perspektiv som Den röda nejlikan?

Publicerat av Fredde Anagallis arvensis, även kallad rödmire, också känd som "scarlet pimpernel".

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: