Archive by Author

Magnus Härenstam 1941 – 2015

15 Jun

magnusharenstam1Jag skulle drista mig till att påstå att det inte existerar särskilt många svenska barn som inte vuxit upp med Fem myror är fler än fyra elefanter. Nu har den siste av seriens tre huvudpersoner gått ur tiden och sorgen är ett faktum. Det här kommer att bli en väldigt personlig artikel, gott folk. Läs mer

Annonser

Christopher Lee 1922 – 2015

13 Jun

Nördar är en klassiskt konfliktsökande grupp. Mycket skall debatteras och diskuteras. Alla har olika åsikter om vilken christopherlee1karaktär eller skådespelare som egentligen är häftigast. Men det finns en grupp människor om vilkas förträfflighet alla nördar kan vara överens. Den kanske främste bland dessa var den levande legenden Christopher Lee.

Det är svårt att veta vart man skall börja. Lee började sin skådespelarkarriär efter andra världskriget (under vilket han arbetade både för underrättelsetjänsten, som frivillig soldat i Finska vinterkriget, vid Royal Air Force och stävjade ett myteri bland sina medsoldater efter flera slag vid Nordafrikafronten – för att bara nämna några saker)  och fick sitt genombrott i slutet på femtiotalet när han spelade Frankensteins monster i Hammer-skräckisen The Curse of Frankenstein. Mellan 1957 och 1976 skulle Lee göra ett enormt antal filmer för Hammer och spela allsköns monster, däribland mumien Kharis men det kanske mest kända av dessa var Dracula. En roll som han själv enligt rykten inte tyckte så värst mycket om efter de första filmerna men som han fortsatte att spela då efter påtryckningar från studion och en oro för att folk skulle förlora arbetsmöjligheter om han vägrade fler filmer i serien.

Läs mer

Nörden och kärleken

25 Mar

För ett par år sedan skapade Marcus Ljuggren och Max Tellving på Feedback Film kortfilmen Nörden och kärleken. En kort studie i att älska den man älskar. Och Warhammer.

Publicerat av Jönsson

Loch Ness

15 Mar

Det blev en roadtrip. Jag kunde ju inte befinna mig i Skottland utan att besöka Loch Ness.IMG_2112

Det var mest en sjö. Inga odjur. Men trevlig utsikt.

Publicerat av Jönsson

Terry Pratchett 1948 – 2015

13 Mar

Jag var nog tolv år gammal när jag såg den märkliga animerade TV-serien Soul Music, baserad på Terry Pratchetts bok tpratchettmed samma namn. Lyckligtvis var jag ung nog för att se förbi det faktum att röstskådespeleriet var sisådär och att själva animationen var nästan osynlig. Ingen rörde sig normalt, ingen talade normalt, inget lät normalt men jäklar om jag inte föll för det. För en värld där Döden är en karaktär som bär en lie, har en häst som heter Binky och TALAR ENBART I VERSALER. En värld som flyger genom rymden buren på fyra elefanter som står på en jättelik sköldpadda. En värld som Discworld.

Efter att ha sett serien kastade jag mig över böckerna den var baserad på. Men redan då fanns där väldigt många att välja på.
Lyckligtvis behövde man inte läsa dem i någon speciellt ordning (förutom de första två, The Colour of Magic och The Light Fantastic) utan de var och är alla helt fristående berättelser. Jag kunde därför pratchett-tshirtplocka och läsa lite som jag ville. Tack vare Christopher Lees fantastiska insats som Döden hade jag från TV-serien redan fått en favoritkaraktär men det tog inte lång tid innan jag fick fler. Mustrum Ridcully – ärkekanslern på Osynliga Universitetet, Bibliotekarien, Agnes Nitt, ConinaCohen Barbarens dotter och självklart Rincewind – världens fegaste och sämsta troll(l)karl. För att inte tala om Dödens dotterdotter Susan Sto Helit som kan ha varit den första fiktiva personen som jag blivit kär i.

När jag sedan, ca tio år senare började läsa böckerna igen hade jag givit mig tusan på att jag skulle läsa dem allihop. Och det gjorde jag också. Det tog mig lite mer än ett år att få läst alla (då) 39 böcker och jag lärde således känna karaktärer jag missat vid första genomläsningen*. Samuel Vimes, Esmeralda Weatherwax, Moist von Lipwig, Havelock Vetinari, Angua von Überwald och Tiffany Aching. Jag älskade dem allihop och alla kom från samma briljanta penna.

*Jag såg även om Soul Music. Gör för allt i världen inte det!


Terry Pratchett diagnosticerades 2007 av en ovanlig form av sjukdomen alzheimers. Sakta men säkert berövade sjukdomen honom på förmågan att skriva och läsa ordentligt. Han kunde fortfarande författa, och det gjorde han också men nu med hjälp av en personlig assistent som skrev ned allt det Terry dikterade. Efter sjukdomens intåg tog Pratchett ställning i frågan om dödshjälp. Han menade på att en person har rätt att dö med värdighet om personen det så önskar och ville själv kunna ha alternativet att göra det om hans sjukdom förvärrades.

Den 12 mars 2015 somnade Terry Pratchett in i sitt hem efter en kort tids sjukdom i sin säng omringad av sin familj och sina katter. Han dog av naturliga orsaker och han dog på det sätt som han själv ville. Det gör inte saken lättare för oss som växte upp med den värld han skapade. Pratchett gjorde fantasy roligt, lättillgängligt och nyanserat. Han drev med förutfattade meningar och han belyste det mänskliga i oss alla genom att visa oss det från ett annat perspektiv.

Några minuter efter Terrys död publicerades tre stycken tweets på hans officiella kanal;

”AT LAST, SIR TERRY, WE MUST WALK TOGETHER.

Terry took Death’s arm and followed him through the doors and on to the black desert under the endless night.

The End.”

pratchett

Skivan snurrar långsammare nu.

Publicerat av Jönsson

Leonard Nimoy 1931- 2015

27 Feb

Idag förlorade världen en av sina största nördikoner. Leonard Nimoy har lämnat oss.leonard-nimoy-to-palestinians-and-israelis-live-long-and-prosper-in-two-states-2

Oavsett om du gillar Star Trek eller ej, oavsett om du ens sett Star Trek så vet du med största sannolikhet vem Mr. Spock är. Därför tycker jag att vi idag skall ta chansen och titta på Nimoys andra verk. Hans gästspel i Twilight Zone innan han ens var känd, hans roll som Galvatron i Transformers: The Movie och hans fantastiska gästspel som sig själv i Simpsons och Futurama för att bara nämna några.

Farväl herr Nimoy. Idag har nördarna sorg.

I have been and always shall be your friend.

Lundakarnevalen 2014.

Publicerat av Jönsson

Här gör Caesar Augustus reklam för majonnäs.

8 Nov

Så, ja det har varit ett tag sedan den senaste uppdateringen men det finns en bra förklaring till varför.

Jag är nämligen väldigt lat.

Läs mer

Hälsning från ett berg

5 Okt

Jag är ganska bra på att inte bestiga berg. Jag har i mitt liv varit i närheten av massor av berg men jag har bestigit ytterst få av dem. I KillarneyIrland vandrade jag, Ande, Argelius och vår kompis Hugo en gång till foten av ett berg bara för att vända igen och sätta oss på en pub istället – och vi hade till och med packat en matsäck! Detta förändrades en smula när jag för tre år sedan besteg ett berg i Nikko i Japan tillsammans med Argelius, men det var mest för att berget var i vägen och inte för att jag kände något speciellt behov att bestiga det. Därför kan man säga att dagens strapats inte direkt hörde till vanligheterna för mig.

Följande korta text nedtecknades på ett berg:

Läs mer

”I don’t know, but I’d probably blame the English”

27 Sep

Det har hänt lite grejer på senaste tiden så det är nog läge att uppdatera. För över ett år sedan flyttade Fredde bort från Skåne. Långt innan dess flyttade jag och Ande isär och Ande lämnade Lund. För två veckor sedan lämnade Argelius (också känd som Dawn) inte bara landet utan också kontinenten för att bosätta sig i Japan. Själv har jag nu också lämnat Sverige och bosatt mig i min barndoms förlovade land, Skottland. Även om McDuck_Castleanledningen till att jag drömde mig bort förändrats över åren (när jag var yngre ville jag hälsa på Joakim von Ankas släktborg) så har jag alltid velat fara till Skottland och nu är jag alltså här, bosatt i Edinburgh. Det är med andra ord dags för MsO att än en gång få göra dubbeltjänst som reseblogg.

Skillnaden från min och Argelius resa till Tokyo är att den här gången har jag inte bara rest ensam utan planerar också att stanna minst ett år, om inte längre. Hur det går med den saken återstår att se, men jag planerar inte att resa hem än på ett tag. För tillfället bor jag hemma hos en gammal barndomsvän som flyttade hit för ett bra tag sedan. Som av världens mest tursamma slump visade det sig inte bara att han flyttat hit utan också att han arbetade på samma företag som anställt mig. Jag fick således en plats att i lugn och ro söka mig ett eget boende från och han gick miste om en rekryteringsbonus eftersom jag hittade jobbet själv. Så alla vann.

Läs mer

Ett glas porter

26 Sep

MarkerasomOlästs gode vän Fredrik Tersmeden tittar förbi i denna musikvideo utav folkpunkbandet Finnegan’s Hell. Hur han hamnade där vet vi inte men det är alltid roligt att se honom spela läkare.

Publicerat av Jönsson